Tekniklärare Per Westerlind forskar på arbetstid: ”Otroligt inspirerande”

Han har ingen klassisk lärarbakgrund och beskriver sitt arbetsliv som omväxlande. Med en ingenjörsexamen i botten arbetade teknikläraren Per Westerlind 23 år på Volvo Bussar med allt från produktutveckling till marknadsrelaterade arbetsuppgifter.

Efter en flerårig utlandsvistelse i Kina kom han hem och fick erbjudande om att hjälpa till med nyanlända under en kortare tid i en skola. En erfarenhet som fick honom att återigen sätta sig i skolbänken och läsa in pedagogiken och didaktiken (KPU).

- Det var så otroligt roligt att undervisa. Det är väl det där som de flesta pratar om; när femöringen trillar ner och man ser på eleverna att de förstår. Det är en fantastisk känsla. Och att jobba med människor, och ungdomar framför allt, är så roligt. De befinner sig ofta i en sökande fas och där försöker jag att vara en förebild, säger Per Westerlind.

Svaret var självklart

På Kunskapsgymnasiet Göteborg har han arbetat sedan 2019. Redan vid starten av sin anställning såg Per Westerlind att det fanns möjlighet att forska. Och när hans dåvarande rektor frågade om han var intresserad av att driva ett forskningsprojekt i teknikämnet, tillsammans med en tekniklärare vid Stockholm stad på Nacka gymnasium, blev svaret ”självklart”.

- Min forskningspartner skulle egentligen samarbeta med en annan lärare, som sedan bytte jobb, så då blev jag tillfrågad. Frågeställningen var redan klar precis som ansökan till STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies Länk till annan webbplats.). Det var bara för oss att köra igång, en dag i veckan under två år.

Forskningsfrågan var tydlig; Hur digitala hjälpmedel kan bidra till ökad förståelse för mekanisk spänning, ett grundläggande begrepp inom hållfasthetslära. Ett begrepp, som enligt Per Westerlind, kan förklaras genom liknelsen om vilka inbyggda materialegenskaper som måste finnas för att till exempel en bro ska klara av att ett visst antal bilar kör över den utan att den går sönder.

Studien om mekanisk spänning har innehållit en litteraturstudie och en laboration, där gymnasieelever, som läser teknikprogrammet, haft tillgång till digitala hjälpmedel för att göra olika beräkningar.

- Elevernas förberedelse var att besvara ett antal frågor i ett formulär. Efter den genomförda laborationen ställde vi sedan samma frågor igen. Vi närvarade också som observatörer under laborationen. Det som intresserade oss var om det fanns ett samband mellan den digatala interaktiva laborationsbeskrivningen och hur eleverna beskrev sin förståelse av mekanisk spänning före och efter laborationen.

”En tydlig koppling”

Per Westerlind berättar att forskningsunderlaget har bestått av 87 elever av 107 möjliga, som genomförde laborationen och besvarade båda formulären. Eleverna har varit fördelade på fyra klasser, på en skola där teknikprogrammet är stort.

- Efter analys av resultatet fann vi en tydlig koppling mellan klass och grupp samt mellan lärare och grupp. Vi definerade grupperna, sex stycken, baserat på elevernas svar, säger Per Westerlind.

Han berättar att resultatet presenterades på den internationella teknikkonferensen PATT i november.

- Det var jätteroligt. Vi ansökte om att få komma dit och efter att ha reviderat vårt material fick vi ”ja”. I vår forskning har vi inte sett korrelationen mellan digitala hjälpmedel och förståelsen av mekanisk spänning. Men vi har dragit andra intressanta slutsatser.

Förlängt anslag från STLS

Forskningsduon har nu fått förlängt anslag från STLS för att kunna arbeta vidare med analysen ytterligare ett halvår och skriva en vetenskaplig artikel om resultatet, vilket Per Westerlind uppskattar. Han berättar att han är otroligt glad att han fått möjligheten att forska och att han också har fått mycket hjälp och stöd av Kunskapsskolans Sebastian Björnhammer, som arbetar både på pedagogik- och utvecklingsavdelningen och på STLS.

- Jag är så glad över att jobba på en arbetsplats som inte bara kör i gamla hjulspår utan prioriterar utveckling och ny kunskap. Det är ett visst klimat som krävs för det och det finns här.

Hur var det att samarbeta med någon från en annan skola och huvudman?
- Det har gått mycket bra och varit intressant att ta med olika erfarenheter och perspektiv in i arbetet. Det svåraste har varit att vi inte jobbar i samma digitala miljö och att det därför inneburit mer jobb att dela resultat och analyser med varandra. Men förutom det har det varit en väldigt positiv möjlighet som jag rekommenderar alla som är intresserade av forskning och brinner för sitt ämne att hoppa på, säger Per Westerlind.

Vill du läsa rapporten - här hittar du den Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Fakta

• Alla lärare inom Kunskapsskolan har möjlighet att ansöka om att få driva eller delta i forskningsprojekt via STLS. STLS är Stockholms universitets satsning inom ramen för ULF Länk till annan webbplats. (Utbildning, Lärande, Forskning).
• Inom ramen för ULF har Kunskapsskolan även avtal med andra universitet där Kunskapsskolans lärare kan delta i lokala samverkansprojekt kring praktiknära forskning, exempelvis ULF-nätverk kring matematik och även betyg och bedömning vid Malmös universitet.
• Sebastian Björnhammer om att forska på Kunskapsskolan: ”För oss är det viktigt att vi utvecklar den vetenskapliga grunden på våra skolor. Men det handlar också om att bidra till den gemensamma kunskapsbasen kring undervisning och lärande i Sverige och världen. Det arbetet vill vi vara en del av.”

Är du intresserad av att jobba hos oss? Läs mer om vårt arbetssätt. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.