Pedagogisk expertis

Under mina år som verksam lärare på en högstadieskola i västra Stockholm har jag gång på gång blivit utmanad i min pedagogiska förmåga. Att ständigt brottas med mina didaktiska val i undervisningen så att alla mina elever får de bästa möjligheterna att skaffa ny kunskap utifrån hur just de lär sig på bästa sätt. Detta ställer såklart höga krav på mitt ledarskap i klassrummet men också på mina planeringar och lektionsupplägg så att eleverna har förutsättningar att välja den inlärningsmetod som passar dem bäst.

Nyfikenheten om hur vi människor lär oss ny kunskap har intresserat forskningen i århundraden. Att försöka förstå hur och vad det är som bidrar till att ny kunskap inhämtas har varit den stora huvudfrågan. En stor del av forskningen kring kunskapsinhämtning har utgått ifrån barnets kognitiva utveckling, att skapa struktur för när man som pedagog ska introducera viss typ av kunskap som då förhoppningsvis tajmar rätt med barnets utveckling. Men förutom själva tajmingen så behöver pedagogen lyfta blicken och se varje människa som en egen individ med en förståelse, att alla utvecklas inte enligt en linjär modell. Nästa dimension är insikten och förståelsen att alla människor även lär sig ny kunskap på olika sätt. Enligt Donald Kolb (1984) inlärningscirkel tar vi till oss ny kunskap genom antingen konkreta upplevelser, abstrakt tänkande, reflektion / observation eller aktivt experimenterande. Ingen av dessa är enligt Kolb bättre eller sämre utan en schematisk beskrivning som helt enkelt visar på att vi människor föredrar att inhämta ny kunskap på olika sätt.

Nu under de senaste 3 åren har jag i rollen som utbildningsledare arbetat med utbildning för företag och myndigheter där många arbetsgivare vill ge sina anställda vidareutbildning i både intern eller extern form. Ibland tar man som företag in externa kursledare / föreläsare men inte allt för ofta så är det någon internt som har fått i uppgift att utbilda medarbetarna. Det kan handla om en medarbetare med lång arbetslivserfarenhet som vill förmedla sin kunskap till övriga kollegiet. Dessa personer har enligt min erfarenhet mycket kunskap inom arbetsområdet men saknar ibland den pedagogiska och didaktiska utbildningen så att kunskapen paketeras och förmedlas på bästa sätt utifrån kursdeltagarna. Dessa pedagogiska och didaktiska valen kan exempelvis vara hur man gör utbildningen interaktiv och intressant för de olika deltagarna. Att man som kursledare har ett helhetsgrepp kring utbildningsinsatsen och förstår att det livslånga lärandet aldrig slutar. I ett kursupplägg handlar det också om att planera för vad kursdeltagarna kan göra innan, under och efter den fysiska kursen för att få lärandet att stanna kvar och förhoppningsvis fortsätta växa.

Så med det sagt, för att undvika att ni gör en ekonomisk investering och går miste om att lärandet stannar kvar över tid och bidrar till förändring på riktigt så vill jag säga, låt oss på SkillEd hjälpa er med de pedagogiska och didaktiska valen så att er investering motsvarar era förväntningar efter utbildningsinsatsen. Vi ser till att utbildningen blir personligt utformad efter just er målgrupp och dess behov.

Patrik Olsson

Utbildningsledare på SkillEd

Läs mer om SkillEds utbildningar här