Välkommen maj månad - hej stress!

...och presentationen ska vara klar innan tre, måste komma ihåg och ringa och gratta syrran, sen måste vi sätta ihop workshopen på engelska med snygga bilder! Får inte missa studentpresenten! Och presenter till barnens lärare. Och dansläraren! Och bjuda in till grillkvällen! och tvätta utemöblerna… och.. och… och… Ja, välkommen maj månad och hej på dig stress!

Som ett brev på posten, dyker stressen upp som maj månads ständiga följeslagare. Som den där oinbjudna gästen som sätter sig först, äter innan det är varsågoda och stannar för länge för att berätta om att undergången är nära. Så kan stressen upplevas och dessvärre tenderar den att dyka upp när det ska vara som roligast - maj månad, precis innan semestern, direkt efter semestern och innan jul. Stress uppstår vid obalans mellan krav och påfrestningar och människans förmåga att hantera dem. Det är en naturlig mänsklig reaktion. Stress som vi upplever att vi kan hantera är bara av godo och kallas positiv stress. Med den skärper vi vårt fokus och blir ett bättre jag. När det däremot blir för många bollar att hålla i luften eller när vi inte får chans till vila eller återhämtning, uppfattas stress ytterst negativt. Ett faktum många just upplever under den ljuva blomstertid.

Kroppen går i försvarsläge

Det som händer i kroppen vid stress är att såväl yttre som inre stimuli i form av aktiviteter och krav får hjärnbarken att signalera till hjärnstammen: fara - alarm - beredskap. Det är via amygdala, eller lilla mandeln efter sin mandelliknande form, kroppens larmcentral som signalen om hot går. Amygdala styr även kroppens känslor, vilket förklarar att stressade ofta upplevs som lättretliga eller aggressiva. Hjärnan fungerar idag precis som på stenåldern, så det är oväsentligt om hotet är verkligt eller inbillat, farligt eller ofarligt, en utsvulten tiger eller en hög med papper att åtgärda. Kroppen reagerar helt enkelt som om det är stor fara och ställer snabbt in sig på att strida, fly, eller spela död.

Det märks bland annat genom att hjärtat slår kraftigare och snabbare för att syresätta blodet. Stresshormonerna kortisol, adrenalin och noradrenalin pumpas ut i kroppen. Luftrören vidgas och vi andas mer intensivt. Kortisol ser även till att fett- och sockerhalten i blodet stiger för att ge musklerna näring. Därtill spänns musklerna och axlarna dras upp. Kroppen är redo för att slåss för sin överlevnad, att fly för livet eller vara helt apatisk och passiv. Då är det inte märkligt att en och annan av oss stressade själar känner av ömma axel- och ryggmuskler. För att bättre se det hotfulla, kommer våra pupiller att vidgas. En del blir bleka av rädsla, darrar av fasa och får en klump i halsen. Reaktionen att spela död uppstår när vi upplever att stressen är alltför omfattande för att komma ur och visar sig ofta i trötthetskänslor, nedstämdhet, sorg, yrsel, svaghet i muskler, oro i magen, eller depression. Vanligt är även att en person i detta läge vill dra sig undan och orkar inte med att träffa andra.

Snabba, men korkade och med mindre sexliv

Vi har alltså en kropp som går upp i stabsläge. Samtidigt måste väl andra delar stängas ner? Självfallet. Matsmältningen avstannar och sexualdriften sänks. För vem kan tänka på reproduktion när det handlar om att överleva? Vi får därtill svårare att lära oss nya saker, koncentrera oss, minnas, fatta beslut och vara kreativa. Samtidigt får vi lättare att generalisera, dra förhastade slutsatser och bli ilskna och irriterade. Vi blir alltså alerta och extremt vaksamma. Vi kan kämpa för vår överlevnad och slåss med hjälp av starka syresatta muskler eller fly undan för att sätta oss i säkerhet. Samtidigt som vi blir korkade, otrevliga och mindre intresserade av samliv . Allt för att vi “... har lite mycket nu…”.

Psykisk ohälsa

Kroppen är byggd för att klara stress i några minuter, på sin höjd timmar. Under vår tid som jägare och samlare kunde kroppen återgå till det normala efter en rejäl fight med ett djur eller en snabb rush. Kroppen tömdes då på stresshormoner och blod kunde styras över till andra organ och kroppens funktioner återgå till normala. För många av oss blir dock stressen en oönskad följeslagare, som en ständig skugga som plågar en i veckor, ja månader med risk för allvarliga sjukdomar som följd. Exempelvis kronisk trötthet, fibromyalgi, utbrändhet och kronisk utmattningssyndrom. I dagens hektiska samhälle ses stressrelaterade sjukdomar som ett folkhälsoproblem som bara ökar.

Bättre förr?

Av ren nyfikenhet frågade jag min mamma om hon hade hört sin mamma, min mormor, någonsin säga att hon var stressad. Min mormor Anna föddes 1901 och fick sitt enda barn 1942. När min mamma var 12 år dog Annas man Ture efter flera år av smärta varpå hon fick ta hand om och försörja såväl sig och sitt barn som sin poliosjuka syster.

- Nej, inte en enda gång! Aldrig att hon klagade och då arbetade hon ändå till sin 70 års dag, svarade min mamma.

Vän av ordning vet att begreppet stress myntades i slutet av 1930 talet av den österrikiske-kanadensiska läkaren Hans Selye. Det är alltså inte sannolikt att min mormor använde det förrän under 1960 talet, men hon kunde ju ha beklagat sig. Eller bara läckt lite om sin pressade situation. Men inte. Kanske att hon bara inte upplevde sin situation som pressad och utmanande. Kanske att det var fult att prata om det som kändes svårt och tungt? Utan att vidare söka svar på mina frågor, funderar jag helt ovetenskapligt om kanske tempot och kraven i takt med den tekniska utvecklingen parallellt med ekonomiska åtstramningar under den senare delen av seklet, har lett till att ekorrhjulen snurrar galet snabbt. Kanske att de till och med skenar för en del. Det var troligen inte bättre förr, innan tekniska lösningar som till exempel vattentoaletter inomhus, dammsugare, diskmaskin och tvättmaskin. Samtidigt är det nog annorlunda nu. Nu när allt ska vara så perfekt på alla plan, såväl yrkesmässigt som privat.

För att undvika och hantera stress - bli medveten

Ett första steg för att undvika och hantera stress är att bli medveten om ens eget livsmönster. Vad är det jag gör när jag gör som jag alltid gör? Vad är det som stressar mig? Är det att ha för mycket att göra? Eller kanske för lite? Är mina arbetsuppgifter tydliga? Är mitt arbete beroende av andras insatser som jag inte kan kontrollera? Vad ger mig energi och var finns energitjuvarna?

Sätt av tid och reflektera över din situation. Fundera gärna över områdena arbete, familj, fritid, hälsa, vänner, släkt och ekonomi. Skriv och var så konkret som möjligt. På så vi kan du få en överblick över vad det är som stressar dig. Bara att hålla allt i huvudet som i inledningen ovan, kan i sig skapa stress. Ibland blir strategin för att hantera det hela tydligare när det kommer på pränt.

Ändra beteende

Nästa steg kan upplevas som svårt. Det är en sak att veta och förstå - en annan att agera. Börja då försiktigt; om tempot är för högt på jobbet, planera in pauser varje dag i din kalender. Skriv in och blockera 15 minuter som är dina 15 minuter. Det finns det alltid tid för. Ta en kopp kaffe eller njut av ditt favoritte, ta en promenad eller sätt dig i vårsolen.

Våga göra dig av med onödiga energitjuvar. Är verkligen alla möten nödvändiga och viktiga? Om så, går det att ha dem kortare eller, om inte alltför många är inbjudna till mötet, planera in dem som en walk and talk. På så vis får ni även frisk luft, dagsljus och gratis motion. Om dina arbetsuppgifter är otydliga, ta upp det med din chef och förklara betydelsen av tydlighet och struktur. Är det mycket som ska göras inom kort, gör listor eller använd en app som exempelvis SkillEd-appen för att sätta såväl realistiska mål som att prioritera. Har du svårt att prioritera dina arbetsuppgifter, så är det din chefs skyldighet att hjälpa till. Boka in ett samtal och beskriv din situation.

Skilj på det du kan och det du inte kan påverka. Livsstilscoachen Kjell Enhager brukar prata om my-, your- och Gods business, där det förstnämnda är det enda som du egentligen kan påverka. Your business är vad andra styr över medan Gods business är att jämställa med väder och vind. Det vill säga det vi inte alls kan göra något åt. Du får därför mer energi och lugn om du lyssnar på dig själv och fokuserar på det som du verkligen kan påverka. För det är viktigt att göra en sak i taget och avsluta den så gott du kan innan du påbörjar en ny. Rör din stress det privata planet, ta hjälp av nära och kära. Kanske de kan tvätta utemöblerna eller köpa den där studentpresenten åt er tillsammans.

Ta hand om dig

Katja Wennerfors

Utbildningsledare på SkillEd

Läs mer om SkillEds utbildningar här