Kultur och normer- varför då?

Sedan jag var i tjugoårsåldern och åkte iväg som utbytesstudent för första gången har resor, kulturmöten och globalt arbete intresserat mig. Efter det där året på Cervantes universitet i Alcalá de Henares utanför Madrid, fick passet och resväskan jobba hårt. Jag har fått möjligheten att skriva D-uppsats i Quito, jobba på svenska skolan i Fuengirola, vara lärare på stipendium i Buenos Aires, resa med Globala skolan och Sida till utsatta områden i Sydafrika och ta med gymnasieelever till Havanna för fältstudier.

Privat har jag många gånger lagt alla besparingar och all ledig tid på exotiska och lärorika resor över hela världen, ju längre bort och ju mer otillgängligt desto bättre. På vägen har jag utvecklat min självständighet och mina språkkunskaper. Jag började även tidigt se Sverige som det lilla land det är och är inte alltid superimponerad av ”in Sweden we have a system..”. Att hålla kontakter med vänner och bekanta på de olika orterna var svårt i början men blev naturligtvis lättare när internet kom. De här mötena har definitivt berikat mitt liv.

Jag har självklart klivit i fällor, kalla det kulturkrockar. Jag har även upprörts, förfasats, äcklats och fascinerats av vanor, ovanor, korruption, trafik, hur kvinnor, barn och djur behandlas, familjestrukturer och arbetsmiljö med mera. Jag har funnit skäl att vara tacksam över min uppväxt och våra möjligheter i Sverige men även blivit avundsjuk och imponerad över den livskvalitet jag mött. Visst har jag upplevt att mycket är annorlunda, det är ju det jag tycker är charmen och själva vitsen med upptäcksresorna, men ännu oftare har jag upplevt hur lika vi människor är. Hur drömmar och mål är något universellt och att det finns bakomliggande orsaker kring, vad vi kan anse vara, udda beteenden och ”fel” värderingar. Uttrycket ”walk a mile in my shoes” är talande och vi kan behöva anstränga oss för att förstå andra kulturer än vår egen.

Dock. De allra flesta som besöker och flyttar till ett annat land vill passa in. Man vill göra rätt och inte väcka alldeles för mycket uppseende kring sig. Man vill kunna koden! En av de nyanlända ingenjörerna som går utbildning hos SkillEd sa det så bra: ”Jag söker inte bara ett jobb i Sverige, jag söker ett liv” och då behövs fler förmågor än att skriva ett CV och att vara sakkunnig i sitt yrke. Dessa förmågor finns dessutom oftast redan. För att känna sig hemma i sitt nya land och få bidra till sin arbetsplats bör man kunna förstå och tolka allt det informella som sker i möten mellan människor varje dag, vid kafferasten och över en arbetsuppgift, i väntrummet och i mataffären. För det första bör man få kunskap om vad som är lag och vad som oskrivna regler. Det förstnämnda är inte ett val, det är brottsligt att bryta mot lagen. Det andra betyder inte att man måste förändra sig själv och hela sitt sätt att vara för att passa in, men man bör veta vad det kan leda till om man inte anpassar sig till grundläggande delar. Man kan göra ett bättre jobb och trivas mycket bättre om man förstår varför ett visst beteende kan uppfattas på ett visst sätt i ett visst land.

Därför undervisar SkillEd i kultur och normer: För att göra ”onboardingen” i ett nytt land och på en ny arbetsplats effektiv och enkel för alla. För att företagen behöver kompetens men även medarbetare som kan samarbeta och efterleva företagets värderingar. Brist på sakkunskap eller språk kan åtgärdas, men om man inte förstår chefens indirekta sätt att ge order, eller uppfattningen om tid, eller att vi i Sverige ofta blandar professionella och privata samtal, då blir man varken en del av kollegiet eller en medarbetare som utför sina arbetsuppgifter enligt önskemål. Och vägen blir onödigt snårig.

Med SkillEds arbetssätt med coachning av varje individ kommer vi de här frågorna nära. Det är tydligt att alla deltagare noterar och funderar mycket på de kulturella skillnader de upplever på en svensk arbetsplats. Att få vara en del av var och ens resa mot sin anställning är nästan lika spännande som att själv vistas i andra länder och det är även genom deras ögon vi blir uppmärksamma på vårt eget, många gånger, märkliga beteende.

Så sent som i söndags hade jag besök av tre britter hemma. Självklart klampade de runt med leriga ytterskor inne i lägenheten. Då gäller det att påminna sig om att Sverige är ett litet land…det vi anser vara normalt är ofta fullständigt onormalt på många andra ställen i världen! Och tvärtom.

Läs mer om SkillEds utbildningar här

Kristin Arnberg

Partner director på SkillEd