Hur 1 500 Alerisanställda börjar prata samma språk

Hur gör man för att alla anställda ska ha samma förhållningssätt gällande kommunikation? Man utbildar! Just i detta fall gäller det coachande förhållningssätt och samtal, och det är Aleris Omsorgs anställda som får möjligheten att gå utbildningen som SkillEd håller i.

Alla medarbetare deltar vid två utbildningstillfällen. Vi följer en av grupperna som arbetar på Vårbacka Plaza, ett vårdhem för dementa i Stockholm.

Det är ett gäng förväntansfulla kollegor från Vårbacka Plaza som kommer till första utbildningstillfället. Linn från Skilled/Kunskapsskolan håller i utbildningen och kickar igång direkt. Vad är ett gott bemötande? Vad är det som hindrar en att nå fram i samtal och ha ett gott bemötande? Diskussioner tar fart både i stora gruppen och i mindre indelade grupper. Respekt, kroppsspråk, leende, att bekräfta, vara empatisk, ärlig och nyfiken tas upp som exempel och dans. Att dansa med de boende har en av deltagarna testat för att få ytterligare kontakt – och det fungerar.

Många av de saker som tas upp är sådant deltagarna redan gör dagligen utan att tänka på det, men genom att fokusera på samtalen och komplettera med verktyg för dessa kan man nå mycket längre i kommunikationen med de boende. Ett exempel på detta är frågeteknik som bygger på aktivt lyssnande och som leder till reflektion och utveckling. Att man fokuserar på mål och handling utifrån individens behov. Andra exempel är några av de metoder som utbildningen går igenom – To Grow, 1,2,3-metoden och utvecklingsmodellen för att nämna några. Några ledord som deltagarna får med sig efter första passet är:

  • Sätta den äldres behov i centrum
  • Samtalet är det viktigaste verktyget i det arbetet
  • Ingen relation utan kommunikation
  • Använd samtalet för att motivera och stärka den person man möter

Vid tillfälle två startar gruppen igång med reflektioner sedan förra tillfället. Hur har det känts att använda tankesättet och verktygen man fått med sig?

”Man ser och känner att de boende förstår mig bättre och blir mer trygga. Det känns som vi nu bemöter dem på rätt sätt.”

”Jag har använt verktygen för frågor – att tillåta de boende att ge det svaret de vill ge mig och inte det svaret som jag vill ha. Det har varit mycket bra.”

Linn går igenom grundstenarna i ett coachande förhållningssätt igen:

  • Istället för att säga till frågar man
  • Den boende kan och vill
  • Den boende har svaren
  • Den boende tar ansvar

Hur får man då fram detta hos en boende som i detta fall är dement? Detta leder till diskussioner kring just den problematiken. Ett verktyg som kommer fram är omformulering som är användbart för att visa att man lyssnar och för att säkerställa att man uppfattar korrekt. Man speglar helt enkelt vad den boende sagt:

  • Jag förstår det som att…
  • Vad du säger är att….

Att undvika orden varför, aldrig, alltid och jämt för att hålla en öppen dialog tas också upp som exempel/verktyg. Detta för att kunna skapa delaktighet och undvika att den boende hamnar i konflikt/försvarsställning. Ett empatiskt lyssnande skapar trygghet, tillit och samarbete. Att bekräfta och lyssna in i samtalet man för.

Det dyker upp många exempel från gruppen och man diskuterar hur dessa exempel hade kunnat se ut om man använt ett coachande förhållningssätt och vilken skillnad det hade gjort.

Till exempel kommer det upp en fin historia om en man på boendet som flera gånger tagit ur blommorna ur sina krukor så att det kommit jord och smuts överallt. Detta ledde till frustration hos personalen. Istället för att säga till honom ”Varför gör du alltid så här?” tänkte personalen om och använde sig av ett coachande förhållningssätt med öppna frågor och ett aktivt lyssnande. Då kunde de föra en dialog med mannen och fick för första gången reda på att han arbetat med blommor i sitt yrkesverksamma liv och att han ansåg att dessa blommor var felplanterade. Nu får han använda sin kunskap om blommor och sköta om dessa. Mannen kände sig hörd och personalen fick dessutom tillfälle att ge honom en uppgift som han uppskattade och kunde.

Efter några intensiva kvällstimmar är det dags att ta med sig verktygen och reflektionerna ut i arbetet.

På frågan om vad deltagarna tar med sig från utbildningen kommer svaren snabbt

”Vi har lärt oss bra verktyg att använda oss av i arbetet. Jag har redan tänkt mycket på att använda kroppsspråk och öppna frågor, det har hjälpt mig ganska mycket faktiskt.”

”Jag märker effekt av det vi lärt oss. Jag är aktivitetsansvarig och det har känts svårt att få med de boende på aktiviteter. Nu när jag ställer frågor och pratar med dem på ett annat sätt, då får jag mer tillbaka. De vill vara med på aktiviteterna i mycket högre utsträckning.”

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Läs mer om hur vi använder cookies här.